Ja, eller något sånt måste det väl kallas, när man fått veta att den migränliknande huvudvärken, att ögonen inte hänger med när jag läser, "kletar ihop sig", blir suddiga och att Ian blir suddig när han kommer för nära mitt ansikte beror på att jag tydligen fått brytningsfel och är översynt PLUS behöver läsglasögon. Det konstaterade min optiker igår när jag var och gjorde en ny synundersökning. 

Känns ju lättsamt, eftersom mitt lilla hypokondriska huvud hela tiden tänkt att det med all säkerhet är en tumör som sitter och lurar där bakom. Nu får vi se om allt blir bättre med rätt ögon, bettskena på natten (eftersom jag tydligen pressar tänder väldigt hårt) och massage. Hoppas hoppas! 

Nu ska det bara väljas ut rätt bågar med! Känns svårt... riktigt svårt, faktiskt. Det är ju något jag kommer använda ofta liksom. Något som ska bli en del av mig (?) Här är ett förslag jag tagit hem och provat, en av sex...man fick bara ta hem fyra...egentligen, men hon hade förståelsen för mig, hon i butiken! Ha! Sen ska man ba slänga ut några tusen för att ens kunna se och fungera normalt med. Sjukt.

 

 

Mmmumma, gjorde en riktigt god smoothie till frukost imorse! Till det kokade jag ett ägg, som är köpt från vår granngård och självklart KAFFE :) Ingen morgongas utan kaffe i starten! 

 

 

Ur alla dess synvinklar. NEJ, jag är inte sockerberoende, vem tusan har tutat i dig det? Jag bara...tycker det är kul och baka ... och kanske smaka lite ibland. Klart man måste smaka på sina mästerverk! 

Detta är i vilket fall "nyttig" bakning. Så kallad "raw"-bakning. Jag måste erkänna att innan jag började äta paleokost så tyckte jag detta med raw var största påhittet och satte mig inte heller in i det och tänkte att jag aldrig i livet skulle smaka på det. 

Men alltså, kom igen. Ni anar inte hur mycket goda kakor och andra gottigheter man kan göra genom inte ens en gnutta (raffinerat) socker! Helt fantastiskt vilka ersättningsprodukter man kan jobba med som inte alls är lika farligt som vanligt socker och vetemjöl. 

 

 

 

 

 

Jag verkligen ÄLSKAR bröd! Jag är värsta brödomanen. Men inom paleokost "får" man inte äta "vanligt bröd", eftersom man inte använder sig av spannmål och därmed mjöler från alla dess slag. Därför får man mixtra sig fram med olika sortes tillåtna mjöler eller andra konsistensgivare! Exempel på mjöler man kan baka på är; mandelmjöl, hasselnötsmjöl, topiacamjöl, sesammjöl, kokosmjöl eller andra frö/nöt-mjöler. Man kan även baka på pofiber, vilket jag nu har provat. Hittills tycker jag att detta är det godaste brödet inom paleo. Nötmjöler kan lätt bli "svampaktiga" i konsistensen och det gillar jag verkligen inte! 

 

Jag och min kära karl. Fick lite ryck igår och gick loss med telefonkameran (därav den dåliga kvalitén i ett mörkt rum), hehe. Bjuder på att visa en av de sidor av hur vi kan vara här hemma! Det började med att jag satt och stickade, på en mössa som ska bli till Ian och skulle på skoj prova den på Kim, sen ballade det ur. 

 

Jag älskar verkligen frukost och trots att paleokost inte är någon direkt frukostvänlig livsstilsdiet, där man gärna förespråkar att äta varm mat till frukost, så måste det vara fler än jag som övergått till paleo som ÄLSKAR frukost?! 
   Jodå, så är det såklart. Därför testar jag mig fram bland etthundramiljarder olika sidor för att få nya tips på hur man kan variera sin frukost. 
   Jag har fram tills för typ en vecka sedan ätit en helt underbar nötgröt, i stort sett varje morgon, men efter lite mer spån har jag nu fått veta att de nötmjöler man köper på butiken inte är lika bra som om man skulle göra eget nötmjöl. Det eftersom nötter och frön ska blötläggas innan det avnjuts! Mer om det kan ni läsa om här, då jag inte gjort något eget inlägg om det än.

   Det jag snabbt kan förklara med lätta ord, är att nötter och frön som inte är blötlagda innehåller mycket fytinsyra som i sin tur hämmar upptaget av viktiga mineraler som tex. järn och zink! Inte bra med andra ord. Men! Man kan såklart köpa egna nötter och frön och blötlägga och sen mixa till eget mjöl. Det har jag testat och det är superenkelt att göra! Då är det mindre "farligt" att äta ett par gånger i veckan!  

 

I alla fall denna morgon, testade jag en grön smoothie-bowl. Den får kanske 2,5/5 i betyg. Med andra ord, inte överexalterad, men det kan ha att göra med ingredienserna jag hade i. Så än ger jag inte upp på denna, utan prover med andra ingredienser nästa gång istället!

 

Herre.Jisses! Jag har nog ätit den godast frukosten i mitt liv. Denna kommer införas som helgfrukost, v a r j e helgdag och kanske någon vardag med! Hihi! 

 

Igår kom jag på att mitt schampo och balsam var slut. Eftersom vi skulle åka och handla så skrev jag ner på lappen att jag skulle handla det, utan att tänka. Men sedan började min eko-hjärna snurra igång. Vad ÄR det egentligen i dessa hårvårds- och kropprodukter? Jag blev nyfiken och började surfa runt. Jag hittade en jättebra artikel på kurera.se som faktiskt är skrämmande. Därför sökte jag vidare efter ekologiska hårvårdsprodukter som inte innehåller några skadliga gifter, som bland annat är uttorkande, allergiframkallande och cancerogena! 

På länken kurera.se här ovan finner ni hela artikeln, men för er som inte orkar läsa hela drar jag lite kortfattat, även om jag tycker att det är värt att ta sig ett par minuter och läsa om vilka skadliga ämnen och gifter som finns i våra schampo, balsam och duschtvål. 

 

PEG: Finns i flertalet kosmetik- och hygienprodukter så som hårfärg, schampon, balsam, hudkrämer och smink. Det tillsätts som lösningsmedel, bindemedel, emulgeringsmedel och konsistensgivare. Formaldehyd som bildas, är giftigt vid hudkontakt, inandning och förtäring samt kan vara allergi- och cancerframkallande.

 

Parabener: Tillsätts för att konservera hygien- och kosmetikprodukter, men även en del livsmedel. Det är allergiframkallande och hormonstärande. Det finns ett tjugotal olika parabener, vanligast är methylparaben, ethylparaben och butylparaben.

 

Sulfater: Tillsätts för löddrande egenskaper. Sulfaterna är uttorkande både för hår och hårbotten och orsakar ofta kraftiga hud- och ögonreaktioner. Detta kan påverka håravfall och hormonella störningar. Hur och varför får ni läsa mer om i artikeln.  De nämns ofta i innehållsförteckningar som Sodium Laureth Sulfate och Sodium Lauryl Sulfate.

 

 

 

 

Hjälp. Jag är med i vissa mammagrupper på facebook. Precis nyss lades det upp en bild på en mamma som hade gett sina barn frukost hemma den här morgonen, då hon inte hann till dagis. Sedan löd frågan "vad får era barn till frukost?" 
Det verkligen skrämmer mig hur många det är som ger sina barn vitt bröd, smaksatt sockerrik yoghurt, oboy, juice, corn flakes osv. Jag kan inte för mitt liv förstå varför man, bara för att det är barn, inte kan ge sina barn fullkorn (om man inte fått andra order från läkare) och varför man inte kan undvika det där förbannat farliga sockret som vi ändå får i oss från andra livsmedel så det räcker. Barnen ska väl liksom oss, klara sig fram till lunch? De om några behöver bra näringsrik frukost, eftersom de springer och tjoar enda fram till 11-12. 

 

Ian får alltid fullkornsbröd här hemma, om han vill ha det till frukost och ibland mellanmål, med smör och oftast ost på. Tack och lov ratar han allt annat än vatten i drickväg, vilket känns väldigt skönt. Andra frukostar är gröt med lite kanel på (han tycker inte om mjölk i gröt heller), eller soyghurt/havregurt med fullkornsflingor eller müsli, russin eller frukt i. Som några som läser bloggen vet, undviker vi mjölprodukter så gott det går, därav soja- och havreprodukter. Tyvärr tycker han inte om ägg, men det äter alltid jag. Det är ett mycket bra val till frukost. 

Detta var en punkt jag var väldigt fast på från början. Mitt/mina barn ska inte äta vitt bröd och annat skräp, bara för att de är barn. De kan likväl som oss, äta nyttiga måltider. 

 

Till lunch/middag älskar Ian fullkorns-couscous och dinkelspaghetti (dessutom är båda dessa KRAV-märkt från märket "Kung Markatta"), bulgur, svart fullkornsris, bönor, kikärter, eller rotfrukter istället för att alltid ge kolhydrater i form av vitt ris, pasta och potatis. 
Jag tror ärligt talat, att många är rädda för att pröva sig fram och smaka nya saker. Istället väljer man det man alltid köpt. Våga prova nytt! Det finns så mycket ersättare för ris, pasta och potatis som är så mycket bättre -OCH godare! Jag kommer ge er fler förslag på torrbasvaror från olika märken :) 

 

 

Jag har börjat tänka bredare kring ekologiska produkter. Det handlar ju inte bara om att man vill ha giftfri mat. Det handlar ju om så mycket mer för att vi ska må bra och för att hjälpa miljön på traven. 

 

Vet ni om hur stor risk det är att det kommer ske otroligt stora förändringar på vår jord, under de kommande 6-15 åren? Det är så skrämmande läskigt. Städer som New york och London, landet Holland kommer försvinna under vatten. Vi tror att vi som enskilda personer inte kan göra något, men faktum är att ju fler som bidrar desto bättre blir det. Jag är så jäkla skraj för det här, men det som skrämmer mig mest är att människor blundar och vägrar inse vad det är som kommer hända, vägrar tro att man kan hjälpa till. 

 

Vi i västvärlden, vi "rika" länder, här handlar mycket om att vi konsumerar alldeles för mycket. Kanske ska vi tänka till en extra gång: "Behöver jag verkligen en ny vinterjacka i år igen? Jag älskade ju min jacka från förra året, den skulle jag faktiskt kunna använda i år igen". 
OM man nu ändå kommer fram till att man faktiskt behöver en ny vinterjacka, tycker jag absolut man kan bredda sina vinklar lite och köpa en jacka som är producerad rättvist och med bra material. Det finns faktiskt ekologiska jackor, likväl som det finns ekologiska kläder. 

 

Mina senaste inköp har varit handtvål, handcreme och ansiktsprodukter så som sminkborttagning och annat från märket "Oliva by CCS", som använder sig av ekologisk jungfruolja. Jag har även sett att FACE Stockholm har tagit fram en ekologisk serie. Scnadic Grand i Stockholm använder sig bland annat av deras produkter på hotellrummet vilket var väldigt glädjande att se! 

 

 

Alltså. Jag har nu i väldigt många månader trott att jag haft problem med mitt bäcken. Smärtan kom plötsligt, några månader efter förlossningen. Jag fattade noll?! Foglossning NU?! 
Hopp, bara gilla läget helt enkelt. Gick till sjukgymnast, fick bäckenbottenövningar att göra. Har inte hjälpt. Men vafaaaan. Ska jag aldrig mer kunna gå nu? På riktigt, jag har inte kunnat gå en promenad ens, då det smärtat som tusan i mina ljumskar och bak i ryggen. 

Jag började givetvis googla runt lite. Snett bäcken? Jaha, det kanske det är. Stämmer ju in rätt bra på vissa saker. Naprapat? Jaha, ska man gå till en sådan nu också? 

I måndags var mamma här. Vi gick förbi ett ställe som heter naprapatvärkstan. "Äsch, jag går in och pratar lite med de bara" sa jag till mamma och gick in. Pratade, frågade, förklarade. Jag fick en tid, samma eftermiddag.

Efter en kroppsvistitering kunde hon konstatera att jag inte har något snett bäcken, men en viss liten benlängdsskillnad. Den kunde man inte göra så mycket åt.

Efter en behandling på sätesmuskler, ryggmuskler, och höftleder kunde hon konstatera att jag inte har bäckenproblem utan ett ryggskott tillsammans med överdrivet spända muskler. Detta sker ofta efter en graviditet. Speciellt om han har haft foglossning (jag har dock ej haft det, men hade väldigt ont i kroppen sista veckorna innan Ian kom till världen). Eller efter amning, att man oroar sig för mycket saker som leder till att man går och spänner sig konstant. 

Jag fick en rejäl behandling. Skulle komma tillbaka idag, alltså...samma vecka!!! Fick ännu en behandling på sätesmuskler men även också nacke/skuldror pga. ständig huvudvärk den senaste veckan. Samt även akupunktur! Ajaj.
Jag kan säga såhär: Jag känner mig så jääääkla fri! Jag kan GÅ!!! Tillochmed i trappor utan att få det minsta ont! 
Alltså, vem kunde tro detta? Tänk om jag inte hade "orkat" gå in där, eller "jag tar det en annan dag" och så är det ju lätt att det aldrig blir av. Då hade jag suttit här i flera år och fortfarande trott att det var "bäckenproblem".
De enda jag behöver göra nu varje dag är att stretcha ordentligt! Men det är ju bara skönt! 

Ja, ni. Ibland kan det vara bra att man är lagd åt det lite mer hypkondriska hållet. Ibland dåligt. Mestadels bra. Sålänge man kan hålla det på en bra nivå! 

Nu jävlar ska det tränas. Fan vad jag är glad! Äntligen!!!

Har just varit ute och gått 40 minuter med mina bvc-mammor! Jäklar, vad jobbigt det var. Gick för en låååång brant uppförsbacke och jag trodde för en liten stund att jag skulle dö, jo, på riktigt faktiskt.

   När jag går nuförtiden tar Kim vagnen i uppförsbackarna (ja jag är lat) och jag trallar på bredvid medan han kämpar, men ack och tji fick jag! Tusen ggr värre också! Bra träning i alla fall.
   Kom på det, att om jag går där varje dag, slutar moffa i mig socker och fortsätter amma ett tag till så försvinner det säkert några kilon till ;)

Nu äter jag en goood sallad med kyckling, skinka, ost, gurka, soltorkade tomater och isbergssallad! MUMS! Sen blir det till att virka virka virka hela kvällen. 
   Därför det är dålig uppdatering här. Jag har massor av beställningar och hinner typ inte med något annat än att virka! Busy woman!

Efter mammagruppen idag, så vägde och mätte vi Ian. Han väger nu 7520 gram och är 64.5 cm lång, nästan 65. Barnmorskan skrev 65 men jag såg att det var 64.5! Sådeså. 
   Mamman här ställde sig också på vågen och blev minst sagt positivt överraskad! Jag har 0.5 kg kvar till startvikt och 13.5 kg kvar till min målvikt. Men ändå! Nästan 23 kg på fyra månader är fan inte dåligt! Jag har ju knappt rört på mig liksom. Vill ännu en gång berömma min kropp.
   Däremot hade jag krympt till 161.5...jag som trodde jag var hela 163. Men det är vi tysta om, okej?

Såhär in på hösten, när det börjar bli gråa dagar och mörkt ute är det lätt att många blir lite deppiga. Även jag blev det omedvetet förr. Nu försöker jag istället kämpa emot deppigheten och tänkte ge er lite förslag på hur man kan tänka. 
   När jag gick på gymnasiet var jag även långt nere i botten och led av panikångest bland annat. Helt plötsligt bara försvann jag från mig själv, började skaka hysteriskt och så blev allt svart. Det kunde hända på gatan, i affären eller hemma. Oftast var det på morgnarna, när jag vaknade. Det var det värsta av allt! Då var hela dagen förstörd och man tog sig helt enkelt inte upp. 
   Efter förlossningen, för er som följer vet redan, men så höll jag på att falla in i en depression. Men jag klarade mig även ur detta också, precis som jag klarade mig ur panikångesten på egen hand. 

Så nu lite tips som jag vet verkligen hjälper -på alla! Det handlar bara om att v e r k l i g e n ta sig i kragen. Jag vet, jag hatade när folk sa så till mig, för det var så enkelt för en utomstående att bara säga. Men man kan faktiskt, det handlar bara om att verkligen vilja och ha en jävlar anamma, samt styra sin hjärna åt andra hållet, h u r mycket den än stretar emot. 

Nu är det ju inte alla som faller ner i just en depression, utan bara blir lite deppiga när det blir mörkt och det är ju faktiskt anska normalt. Mörkret gör än trött och typ ledsen. Men då är det ännu lättare att ta åt sig av mina tips :) Och vet ni? Det bästa med mina tips, när man lyckats utföra de så känner man sig så jäkla nöjd, bra och glad efter! ;)

Så först och främst, det viktigaste av allt:

När det var som jobbigast för mig efter förlossningen såg jag till att inte vara ensam för mycket. Kändes det supertungt ringde jag antingen till mamma som stod ut med mitt tjat o mina gråtattacker tills jag kände mig lugn,, eller så tog jag en promenad bort till sambons jobb, sa hej, mådde bättre o kunde gå hem igen. Då slog jag ihjäl några timmar.

Till sist vill jag ändå säga att det faktiskt ÄR okej att vara ledsen och nedstämd ibland, det är det. Huvudsaken är att man inte grötar ner sig, går och ältar och är långsint. Ta lite lättare på saker som är oviktiga att tex. tjaffsa om hemma. Kanske vem som tog disken sist, bytte blöja på ungen eller vem som vattnade blommorna. Sådana små bagateller gör lätt att man också kan känna sig lite nedstämd. Men släpp det bara, sådana småsaker. Bara släpp det, trots att du är arg som ett bi, släpp taggen bara :)

En sak jag har tänkt på. Jag blir a l d r i g frisk från min förkylning. Den sitter i hela tiden. Känner jag mig frisk så räcker det med att jag går en promenad så är jag slemmig i snok o hals igen. Så himla tråkigt. Därför har jag heller inte kommit igång o börjat träna än. Jag tror faktiskt att detta beror på att jag ammar. 
   Jag är tydligen extremt infektionskänslig nu när jag ammar och helt åt helvete för lågt immunförsvar. Det är verkligen skiiittråkigt. 
   Det kommer nog vartefter bli en anledning till att sluta amma, om kanske 2-3 månader. Faktiskt. Jag måste ju också må bra. Och man kan ju faktiskt sluta när de är runt 6 månader, det tycker jag är lite lagom.

Det har inte alls varit lätt för mig att komma igång med träningspromenader efter förlossningen. Man kan väl säga att jag inte haft världens lyckans tur efter att min lilla prins kom till världen.
   Först njurbäckeninflammation, ett sår som inte ville läka på 5 veckor down there. Två förkylningar och alldeles för ont i bäckenet när jag gått för hastiga eller långa promenader, de få dagar jag varit frisk och kunnat det på.

Tur att jag tappat 19 kilo ändå, bara genom o ammat. Men jag vill gå ner 15 till nu och jag ska klara det! 

   Nästa vecka hoppas jag att den andra förkylningen jag åkte på, som fortfarande sitter i kroppen, ska vara borta! Då kommer ni få följa en ny riktning här på bloggen, som alltså då kommer att handla mycket om hur jag kommer kämpa för att få bort mina mammakilon. Genom mat och motion och absolut inga dieter. Jag är SÅ emot dieter. 
   Ni kommer få se för -och efterbilder vid olika delmål och få höra hur mina centimetrar försvinner. Givetvis kommer det inte bara handla om det, men det kommer bli som en ny kategori här i bloggen.

   Jag tycker inte hets kring just mammakilon är det första man ska fokusera på. Men nu anser jag att jag inte hetsar kring det utan bara vill passa på medan jag är ledig och ammar. Då förbränner man ju mer...när man ammar alltså. Inte alla, men de flesta. 
   Jag har kämpat så länge med mina kilon och jag vill inte ta risken att lägga på mig och vara lat nu när jag är hemma. Därför kommer jag att sätta igång nu. Det känns så galet skönt! Här ska det gås ner i vikt minsann! 
   Att tillägga är att jag har realistiska mål. Jag har många gånger legat lite över viktkurvan till den kroppsvikt jag ska ha. Jag kommer heller inte fokusera på vikten och vågen utan mer vad måttbandet visar och hur jag känner mig.

Det ena kan man göra själv, man beställer hem en så kallad dermaroller, vilket är en liten roller med tunna tunna nålar på. Den hjälper kroppen att stimulera huden och producera nya byggnadsstenar/celler som inte hinner produceras när huden under graviditeten eller viktökning tänjs ut.
Jag har kollat på en hel del ärliga för -och efterbilder som folk har tagit på sig själv och det är absolut en märkbart synlig förändring på bara några behandlingar! Helt otroligt. Än så länge har jag inte lästom någon som varit missnöjd eller som inte fått resultat.

Går även att använda på celluliter, ärr, rynkor, stimulera hårbotten i fall man lider av håravfall m.m.

Det andra är något nytt som kommit till Sverige, men som funnits länge i övriga Europa. Det heter carboxy och det kostar ju då lite mer, man måste även göra det på en klinik. Ca. 6 behandlingar och de kan i stort sett garantera att röda bristningar försvinner till 100%. Ljusa bristningar 40-70%. Finns en del kliniker här i Stockholm.

För mig är detta helt klart värt pengarna än att slänga ut på laserbehandlingar för 30000:- liksom. Än vet jag inte riktigt hur mycket en carboxy-behandling går på, men det ska jag ta reda på såklart ;)

Jag känner mig inte alls lika deppig över detta längre! Skönt att det finns folk som har en smart hjärna och kommer på saker som dessa! Fantastiskt! Inte sant?