Efter mammagruppen idag, så vägde och mätte vi Ian. Han väger nu 7520 gram och är 64.5 cm lång, nästan 65. Barnmorskan skrev 65 men jag såg att det var 64.5! Sådeså. 
   Mamman här ställde sig också på vågen och blev minst sagt positivt överraskad! Jag har 0.5 kg kvar till startvikt och 13.5 kg kvar till min målvikt. Men ändå! Nästan 23 kg på fyra månader är fan inte dåligt! Jag har ju knappt rört på mig liksom. Vill ännu en gång berömma min kropp.
   Däremot hade jag krympt till 161.5...jag som trodde jag var hela 163. Men det är vi tysta om, okej?

Häromveckan fick jag ett telefonsamtal av min moster. Då fick jag höra av min älskade lilla kusin på 9 år, att högst upp på hennes önskelistor (jul och födelsedag) står det:

"Att Lolle, Kim och Ian ska flytta tillbaka till Linköping" 

Fina lilla gumman. Det önskar jag med ofta. Kan hända att jag blev en aningens rörd. Kan hända. 

Idag ska vi på andra mötet på BVC med mammgruppen. Känns jätteroligt, då vi alla mammor träffats ganska många gånger på dessa två veckor som gått. Snacka om ett härligt gäng! Så roligt att alla går ihop med alla! :) 
   Så nu när lillen sover, ska jag passa på att göra mig iordning lite. Förhoppningsvis vaknar han innan denna gång också, så han kan få vara med på massagen.

Bästa betyg. Det fick i alla fall av barnmorskan i dag på efterkontrollen. 
Men även när ungen precis var född fick jag höra: "Men herregud, har det passerat ett barn här ens?!"

På en kontroll jag gjorde hos en läkare efter 6 veckor, sa hon: "Man kan inte tro att du fött barn"

Idag sa min barnmorska samma sak: "Det ser så bra ut. Man kan inte tro att du fött barn ens en gång". 

Måste medge att jag är stolt över min kropp och min lilla mutta som återhämtat sig så bra ändå. Och jag börjar tro på att det inte ser ut som att jag fött barn, när faktiskt 3 stycken har sagt det. Mihihi. Så var kom mitt barn ifrån?! Det är någonting jag faktiskt frågar mig flera gånger om dagen. 
"Nämen, hur i hela friden kom han hit? Vems unge är det där?!" Tills jag kommer på att jag faktiskt gjort han själv..eller ja, tillsammans med Kim också såklart.
Märkligt det där.

Så jävla smart grej! I alla fall för Stockholmsbor med småbarn and no car! Nu slipper vi fixa bil och slösa tid på att storhandla, nu levereas det direkt hem till dörren, typ samma priser som i butik och snabb leverans! Dessutom fraktfritt om man handlar för mer än 2500 kr!

 

 

fyller vår lilla krabat idag! Tiden går så otroligt fort, jag behöver inte ens nämna det! Men jag kan verkligen inte fatta att han redan är 4 månader. Närmre ett halvår, än förlossningen! 

Igår var jag till frisören. Mitt hår håller på och rasa helt igen. Ååh, jag känner mig så ledsen. Jag får värsta toffsarna i handen när jag duschar, borstar eller tar i håret. På bara två veckor blev mina toppar jätteslitna och jag kände igår när sonen var nöjd, kim var med och lönen inkommen att: jag måste klippa av topparna!

Väl hos frisören lät det såhär; 

(Frisören tar ut mitt hår ur min knut): "Ooj, då. Här var det slitet".
(Sammanbitet): "Mmm, jotack".
"Du har en bebis ser jag, hur gammal är den?"
"4 månader i morgon"
"Jaha, så, ammar du?"
"Ja, det gör jag"
"Har du börjat tappa hår än?"
"Ja, tyvärr, för två veckor sen började det och nu ser det ut såhär"
"Ja, det blir ju lätt så att håret faller av när man ammar. Du skulle sett mig, jag blev helt kal här, här och här! Jag vågade inte ha håret uppsatt och jag skämdes jättemycket"

Tack, det kändes genast mycket bättre!

"Tröttnade" ganska fort på den andra headern, den såg sådär amatörmässig ut. Så nu har jag gjort en ny...klicka F5 om ni fortfarande ser den gamla, eller radera era cookies, som ni gör under historikfliken :) 

Nu ska jag käka frullson, tack o heeej.

Gårdagens natt var ett jäkla skämt. Vilket gjorde att gårdagens dag inte gick i alls många knop. Lilleman bestämde sig för att vakna en gång i timmen, b a r a för att han låg obekvämt eller ville veta att vi var där. Det räckte med att jag lade honom på sidan så somnade han om på 1 sekund. Men detta gjorde han då en gång i timmen, så jag blev störd heeeela tiden och fick ingen ihängande sömn alls, vilket ledde till en inte allt för rolig Lovis igår.

   Nog om det. Idag är det en ny dag. Han sov 21-06, utan att vakna för mat?! Inte ens vaknade han för att vridas på. Fattar inget. Sen var han vaken till 7 och sov till 9. Dock la ju inte vi oss vid 21 en fredag liksom så vi fick ju inte sova riktigt så länge :/ men längre i ett sträck än på länge! 
   Trots att han sover så bra så är ju inte jag van vid det. Så de gånger han sovit såhär långt i ett sträck, så vaknar jag alltid och ligger och väntar på att han ska vakna, samtidigt som jag försöker somna om. Sen blir jag orolig att han inte andas, trots att vi har andningslarmet, när han sover nätterna igenom. Konstigt det där. Hur ens egna kropp fungerar för ens avkomma.

Ja, VAD sa du att det gjorde sa du?!?!
JO, jag sa att det S N Ö A R!! Det fullkomligen vräker ner här i Stockholm! 
Vad i helvete?! Är det vinter nu? Det har ju precis blivit sån där mysig höst?! 

 

Ooooh.

Uppdateringen här är lite dålig när jag gör många saker på samma dag, trots att det egentligen är det jag vill blogg om. Men en kort uppdatering kommer här; igår kväll spenderade vi kvällen borta hos faster Sussie.
   Idag har jag vilat, gjort lunch åt Kim och lekt med My och Pixie, kommit hem, pratat med sambon, tagit en promenad med sambon och nu ska jag lägga mig strax. 

Får bli bättre till imorgon helt enkelt. So long!

Igår skulle jag och några från min stora mammagrupp på sångsamling i kyrkan. Åh vad mysigt tänkte jag! Dock så bestämde sig Ian för att han ville äta en stund innan vi skulle gå. Hopp, inte mycket o göra åt, gör ju inget om jag blir 5 minuter sen.

När jag väl kommer iväg möter jag min supertrevliga men väldigt pratglada granne i dörren. Givetvis börjar hon prata o prata o prata... ibland är det så svårt att veta hur man ska avleda någon. 
   Jag kom försent till sångsamlingen, så sent att jag missade hela sången. Men det var trevligt ändå! Jag träffade 3 av mina bvc-mammor :) 

Förövrigt har vi äntligen fått hem lillens babygym...han älskar det! :) Skön avlastningsgrej för en kvart. Det är typ så länge han orkar ligga där innan han tröttnar för att efter en halvtimme-timme komma på att det är ganska kul ändå.

Vi gillar att göra fint hemma av det naturliga. Detta pysslade vi med efter höstpromenaden i helgen :)

 

Idag har vi haft strumpsortering av endast mina strumpor här hemma. Det låg strumpor i typ 3 olika plastpåsar som jag kastade ner i flytten...alltså flytten för över 1 år sedan. Hehe jorå.

 

Kim hjälpte mig.

 

"Gumman, ingen av de här strumporna har en kompis..."
"Jaså...ojdå"
"Eller jo, vänta nu hittade j...nej det gjorde jag visst inte. Eller JO dä...nehe det var också fel"
"hihihihi"

Några minuter senare..
"Gumman, det är 1,2,3,4........25!!! strumpor som inte har någon kompis!"

Mitt bäcken verkar inte må så bra. Jag tror att det har förskjutits eller något under förlossningen. Jag har så galet ont. Det gör ont i ljumskarna, ut i ryggen och ner mot benen efter att jag gått en promenad, gjort styrketräningsövningar (lätta, som är bäckenträning-efter-förlossnings) suttit på huk eller konstigt i soffan, samt efter vissa aktiviteter mellan sambo och sambo..ni vet. 
   Börjar bli riktigt trött på att ha ont. Hade inte alls problem med foglossning under graviditeten så tycker detta är så konstigt på ett sätt. Jag kommer ju liksom inte igång! :( 
   Ska till min BM på onsdag och fråga om hon kan se om det är snett eller om han kan skicka remiss till sjukgymnast eller ev. naprapat. Någon som haft dessa problem?! :(

För övrigt, trots att jag i stort sett bara suttit still eller tagit lättare promenader, har jag minskat hela 10 cm runt midjan sen Ian var 6 veckor gammal! Bra jobbat mig! 

Min fina, älskade son, mitt allt! Jag verkligen älskar honom överallt annat. Det är så konstiga, obeskrivliga känslor som kommit ifatt mig. Så jag kan inte säga mer än så.
   

   Det mysiga är, som jag längtat så mycket efter, att han har börjat bli så medvetet gosig. Han kan sitta i mitt knä efter amning hur länge som helst och bara gosa och vara lugn. När han sitter där har han börjat vända upp huvudet mot mig, tittar mig rakt in i ögonen, med sina stora fina blå och tar med handen och stryker min kind, gång på gång. Samma sak gör han när Kim på morgonen kommer och säger godmorgon till honom. Då håller han honom om båda kinderna. Det ser så gosigt ut! Vår fina pojke.

 

Jag vägde just morgonens blöja till 5.2 kilo. Jo, vi har en våg inne vis kötbordet för att tävla om vem som byter den tyngsta blöjan och jag lovar att jag bytte den värsta kiss-och-bajs-blöjan ever ever denna morgon. Färskt. Dessutom. 
Nä men jag skoja. Jag skoja! Eller inte om att det var den värsta blöjan hittills utan om vågen...fast den vägde närmre 5.2 kilo. Faktiskt.

Såhär in på hösten, när det börjar bli gråa dagar och mörkt ute är det lätt att många blir lite deppiga. Även jag blev det omedvetet förr. Nu försöker jag istället kämpa emot deppigheten och tänkte ge er lite förslag på hur man kan tänka. 
   När jag gick på gymnasiet var jag även långt nere i botten och led av panikångest bland annat. Helt plötsligt bara försvann jag från mig själv, började skaka hysteriskt och så blev allt svart. Det kunde hända på gatan, i affären eller hemma. Oftast var det på morgnarna, när jag vaknade. Det var det värsta av allt! Då var hela dagen förstörd och man tog sig helt enkelt inte upp. 
   Efter förlossningen, för er som följer vet redan, men så höll jag på att falla in i en depression. Men jag klarade mig även ur detta också, precis som jag klarade mig ur panikångesten på egen hand. 

Så nu lite tips som jag vet verkligen hjälper -på alla! Det handlar bara om att v e r k l i g e n ta sig i kragen. Jag vet, jag hatade när folk sa så till mig, för det var så enkelt för en utomstående att bara säga. Men man kan faktiskt, det handlar bara om att verkligen vilja och ha en jävlar anamma, samt styra sin hjärna åt andra hållet, h u r mycket den än stretar emot. 

Nu är det ju inte alla som faller ner i just en depression, utan bara blir lite deppiga när det blir mörkt och det är ju faktiskt anska normalt. Mörkret gör än trött och typ ledsen. Men då är det ännu lättare att ta åt sig av mina tips :) Och vet ni? Det bästa med mina tips, när man lyckats utföra de så känner man sig så jäkla nöjd, bra och glad efter! ;)

Så först och främst, det viktigaste av allt:

När det var som jobbigast för mig efter förlossningen såg jag till att inte vara ensam för mycket. Kändes det supertungt ringde jag antingen till mamma som stod ut med mitt tjat o mina gråtattacker tills jag kände mig lugn,, eller så tog jag en promenad bort till sambons jobb, sa hej, mådde bättre o kunde gå hem igen. Då slog jag ihjäl några timmar.

Till sist vill jag ändå säga att det faktiskt ÄR okej att vara ledsen och nedstämd ibland, det är det. Huvudsaken är att man inte grötar ner sig, går och ältar och är långsint. Ta lite lättare på saker som är oviktiga att tex. tjaffsa om hemma. Kanske vem som tog disken sist, bytte blöja på ungen eller vem som vattnade blommorna. Sådana små bagateller gör lätt att man också kan känna sig lite nedstämd. Men släpp det bara, sådana småsaker. Bara släpp det, trots att du är arg som ett bi, släpp taggen bara :)

Sötnosen min! Det händer något nytt varje vecka och han utvecklar det under veckan varje dag. Nya ljud, rörelser, skratt, härm osv. Jag älskar min lilla skitplutt och jag älskar att få vara med honom varje dag o se honom utvecklas!

 

Idag har jag varit på min första bvc-mammagruppträff. Det var jättetrevligt, förutom att min lilla Ian sov sin långmiddag då, så jag fick ingen bebis att träna massage på, utan fick sitta och titta på alla andra, hehe. 
   Två dagar i rad nu har han sovit 4 timmar i sträck och sen efter det varit vaken 4-5 timmar i sträck, sen somnat för natten. Dock var han vaken 1.5 timme i natt på det också och det är mindre roligt..

Men nu var det ju inte det jag skulle prata om, utan att vi tränade barnmassage. Eftersom jag då inte kunde vara med och massera så gjorde jag massage på min lilla plutt nu innan han somnade för natten istället. Han tyckte det var jätteskönt och låg o pruttade ljudligt, samt sjöng med mig när jag sjöng alla visor för honom :) sötnosen.

   Han har blivit så gosig och jag känner gång på gång att jag bara vill ä t a upp honom! Men det går ju inte...det fattar jag med.

En sak jag har tänkt på. Jag blir a l d r i g frisk från min förkylning. Den sitter i hela tiden. Känner jag mig frisk så räcker det med att jag går en promenad så är jag slemmig i snok o hals igen. Så himla tråkigt. Därför har jag heller inte kommit igång o börjat träna än. Jag tror faktiskt att detta beror på att jag ammar. 
   Jag är tydligen extremt infektionskänslig nu när jag ammar och helt åt helvete för lågt immunförsvar. Det är verkligen skiiittråkigt. 
   Det kommer nog vartefter bli en anledning till att sluta amma, om kanske 2-3 månader. Faktiskt. Jag måste ju också må bra. Och man kan ju faktiskt sluta när de är runt 6 månader, det tycker jag är lite lagom.

Jo då, jag vet! Men jag har fullt upp med att amma söva, leka och beundra min bebis, sy och träffa vänner o mammagruppen. Dessutom planera inför namngivelsecermonin som snart äger rum, hinna med att äta själv, diska, bädda och helst komma ut någon gång under dagen med! Peuwh, dagarna går i ett! Inte konstigt att tiden går så fort.

Jag har varit tvungen att göra mina egna mönster till både body och byxor, då jag verkligen inte har hittat mönster någonstans! Inte ens i en av Stockholms största tygbutiker fanns det.
   Så det har tagit väldigt lång tid att sitta och rita på det själv, få till alla mått och så. Få alls delar rätt och jämt så de ska passa ihop. Ja, det var rena rama matematikpusslet och hjärnan har gått på högvarv hela helgen.
   Men nu tror jag att det börjar likna något :) vi får se när bodyn är klar. Har i allafall kommit en bra bit!

Hoppas på att kunna visa er en färdig body ikväll.

Ian har för övrigt sovit 23.30-06.30, himla skönt faktiskt. Det är perfekt när han äter sista gången runt 21-23, då sover han oftast hela natten. Ska försöka få in det på rutin. Men han måste ha ätit 6 ggr innan han somnar för natten har jag kommit på. Annars vaknar han runt 3 och vill äta igen.

Min sparv bara hostar och hostar, nu har även ena ögat börjat vara lite och han börjar bli lite röd, vilket är början till ögoninflammation! Tvättar det noga hela tiden med vatten, tydligen ska det gå över på en vecka om det blir en redig ögoninflammation. Tur att det är ofarligt! Inte så skönt dock!
   Känner själv att det kliar lite i mina ögon. Ska försöka undvika att ta mig i ögonen överhuvudtaget. Det är ju förjäkla smittsamt det där!

Dessa har jag sytt ikväll :) Imorgon blir det att ge sig på mössa och body samt byxor i annat tyg! Mönstren är mina egna! 

Om det är någon som känner sig intresserad av att beställa ett par så gör syr jag gärna åt er! :) Vid fler intresseförfrågningar kommer jag lägga upp de tyger jag har så ni kan välja tyg. 85:- kommer jag ta för ett par byxor.

Såhär har Ian börjat härma oss varje dag. På videon här fick jag inte med så mycket som han brukar göra, men man ser i alla fall tydligt vissa tillfällen att han försöker! Så himla gulligt!

 

Lillen har blivit j ä t t e f ö r k y l d, stackarn. Han har knappt kunnat andas och hostar sådär hemskt hela tiden. Tur att det finns näsdroppar (koksaltlösning) hur sjuttsingen gjorde man förr?! 

Idag är det torsdag...IGEN. Shit alltså ad tiden går fort, det är helt tokigt! Tycker bara det är torsdag och måndag typ. I vilket fall, torsdag påminner mig om förra torsdagen, som jag glömde skriva om. Ians mormor var ju här och på kvällen gjorde jag en liten spontan grej och beställde två biobiljetter till mig och min älskling. 
   Jag ammade lillen kl. 19 och visste att han skulle klara sig i alla fall till kl. 22.30. Han vaknade 00 nästa gång och ville ha mat. Så himla gött att bara få komma iväg ett par timmar för sig själva och veta att Ian var i goda mormors-händer. 
Vi såg Ted. Riktigt riktigt rolig! Konstigt nog skrattade jag mer än Kim. Kim som är torsk på family guy, som även är producenten bakom denna filmen också. Helt klart värd att se! Den får betyg 8/10 i komedi-genren. 

Ååh, jag har verkligen hittat en ny favorit, som lätt kommer få flytta in hos oss vartefter! Hur fantastiskt fina är inte denna soffgruppserie?

citerat av Cindy ur Ica-reklamen.
HAHAHA.

Igår åt lillen 6 ggr innan han somnade för natten. Sista gången var kl. 21 och så somnade han 23.30, sov till 06.45! Jag somnade runt 00, så 7 timmars sömn i streck, i princip! Vaknade 2 ggr och vände på honom för att han skulle somna om! Så himla underbart! Det var inte igår vill jag lova.

   Det måste bero på att han endast sov korta stunder igår hela dagen. Det var på max 40 minuter, annars brukar det vara mellan 40 min-2h. 
   Ska försöka se till så att han inte sover mer än 40 min-1h år gången, en gång om dagen vet jag att han behöver iaf 2h, men inte 2 ggr. 
   Hur gör ni? Skulle ni väcka en 3.5-måanders på dagarna för att båda ska få en bättre och ihängande sömn om natten?

Ikväll klockan 20.00! SOM vi längtat! Missa inte det.

Min orkidé har äntligen börjat blomstra! Typ en sisådär 9 månader efter att de senaste blommorna föll av. Jag är så glad att jag inte gett med mig, tröttnat och kastat den! Man kan verkligen bli glad av att lyckas med en blomma, tokigt, haha! 
   Den andra orkidén är också på G med en massa knoppar! :) Iiiih.

Ibland känns livet lite tungt. Eller tungt kanske är ett starkt ord. Men svårt då. Man vet varken in eller ut. Man vill så mycket, men i läget är det så lite som går. 
   Jag vill alltid att saker ska hända direkt när jag vill något, men tyvärr går inte alltid det. Ibland behöve man även tänka, både en och två gånger innan man tar ett beslut, det har jag lärt mig under de 5 år som jag bott hemifrån på. Man måste låta vissa saker ta lite tid, för att det ska bli riktigt, riktigt bra.

Ians mormor. Gosigt, tyckte han!

Hade helt glömt att Ian nu är 3 månader+, därför behövs ju en ny kategori 3-6 mån. Hade helt glömt! Känner mig lite i chock...typ, hehe.

..jag ska välja tänker Ian, som har börjar greppa allt han ser och som kommer i hans väg. 

Nu är jag redo att börja rolla mina bristningar! Beställde hem 2 stycken dermaroller från denna hemsidan. Nu är jag nyfiken och exalterad till att börja för att se om det fungerar! 
   Men först måste jag gå till apoteket eller åhlens eller något och köpa hem lite krämer som man måste ha man rollat färdigt, för att huden ska återhämta sig. Jag  l o v a r  att lägga upp för -och efterbilder... NÄR jag nått mina -15 kilo OCH om det visar något resultat med rollningen ;) 
   På tal om mina -15kg så ska My och jag börja jogga lite lätt tillsammans varje fredag har vi bestämt. Det ska bli superkul och skönt! Man måste ju börja någonstans och lite försiktigt efter bara promenaderna.

Detta mms fick jag från min käraste imorse, när han var påväg till jobbet:

"Till dig!" stod det. 
"Aaw, min älskling! Fetpuss på stjärten till dig!" svarade jag.
"Jag fes precis :)"
Jag dog en smula, haha!

 

till slut. Ian somnade strax efter jag var lite desperat där, efter min skönhetssömn vid 04.30-snåret. Vet inte riktigt vad han styrde med. Han sov i alla fall till 08.30, så jag fick 4h timmar till! Det värsta av allt var att jag gick o lade mig 23.30 igår kväll, vilket jag verkligen aldrig brukar göra! Och Ian brukar a l l t i d somna om efter amning på natten, men nej, inte denna natten bara för det! Verkligen klarvaken var han. Himla skruttunge!

   

Lillen vaknade 02.30 och ville ha käk. Han är vaken fortfarande och vägrar somna om. Klockan är nu snart 04.30! Jag sliter av mig håret snart. Fyfan vad jag är tröt och fyfan vad jag inte kommer vara på bra humör imorgon (idag?). Hungrig är jag också. 

 med My, Pixie, Cecilia & William :) 

Ian har sovit som en liten kulting idag! Mellan 22-03, 03.30-06.30, 08.30-10.30, 13.30-15.00 och så somnande han 17 nu och sover fortfarande! Hoppas verkligen att han sover inatt också! Nervös morsa sitter här! Trött kille ligger i vagnen. Hoppas bara att det är den nya "3-månadersbebisen" som smyger sig på. 

Jag tänkte göra avgjutningar av lillens fötter. Resultatet kommer jag att visa imorgon :) I alla fall, till det behöver man ju gips, så jag gick till en målarbutik här i närheten och frågade. Visst, de hade. Bara det att när jag kom till kassan så sa gubben: "23 kronor tack, har du kontanter?"
"Hehe, nej det har jag inte. Vadå?"
"Jo, vi tar inte kort under 50 kronor".

"Nämen, det var väl det larvigaste. Ungdomar bär inte på kontanter förstår du. Kan du inte göra ett undantag?"
"Näääääeeee, men då går vi ju plusminusnoll, vet du, det kostar pengar att dra kortet" Jo ja men knappast 23 kronor tänkte jag och blev sur likt en grön dödskallegodis.
"Shit, vad larvigt, då går jag någon annanstans, hej då"

Gick till Järnia över gatan och där gick det visst jättebra att betala 23 kronor med kort!

Ett STORT tack tillochmed, för alla tips! Nu har jag sövt honom 2 ggr här på dagen i hans säng.

   Jag lägger ner honom, han börjar gallskrika direkt, men jag vet att han är trött. Jag börjar nynna, lägger honom på sidan, buffar i rumpan och håller lite på hans kind. Fortsätter hyscha och sjunga tills han blir lugn. 
   Första gången dag gallskrek han i 5 minuter, sen hörde han att jag nynnade och blev lugn. Gnydde lite, somnade till och stensomna. 
   Andra gången nu började jag nynna samtidigt som jag lade ner honom så han skrek kanske en minut, sen blev han lugn och somnade inom 5! Han sover fortfarande, har sovit i 1.5 timme. Han brukar i och för sig sova länge såhär mitt på dagen, men ändå! Det gick ju jättesnabbt och smidigt att söva honom i sängen! 
Jag får lite ont i ryggen när jag står böjd, men vafan, det är det helt klart värt! 
   
Jag nynnar "sov du lilla videung" tre ggr, sen halvsover han. Är tyst i en minut och bara buffar, sen har han stensomnat. Är det inte helt fantastiskt så säg?! Hoppas det fortsätter såhär lätt nu! Tack tack tack!

Typ såhär låter han hela dagarna, vår lilla gladskit! Fast han brukar skratta mer som ett barn vanligtvis, vet inte riktigt vad han fick till för skratt igårkväll, haha. Men vi lyckades i alla fall fånga lite på film denna gång! Sötnosen!