Vanligtvis är det Kim som går upp med Ian på morgonen. Av den enkla anledningen att han helt enkelt är mer morgonpigg än mig. Eller, i hemlighet så tycker väl jag också att han borde få känna på mammalivets-första-år. Även om det inte ens är någon nivå alls med hur många ggr jag fick springa upp på nätterna det första året. Nu turas vi för det mesta om, om han någon gång skulle vakna på natten. Men oftast sover han hela nätter nu = en mycket gladare mamma och pappa!

Men så i alla fall. Idag är Kim uppe i Stockholm på sitt huvudkontor och jobbar. Så den här sjusovande mamman fick allt dra sig upp 06.30 när ungen vaknade. Jag släpade in honom i vår säng i hopp om att han skulle tycka det var lite mysigt och kanske, kanske, somna om med mig igen...
10 minuter låg han och blundade en stund bredvid mig sen var allt i full gång! Det kändes faktiskt lite mysigt att bara få vara hemma, Ian och jag. Vi tog det lugnt, lekte lite, åt frukost, lekte lite till, gjorde alla morgonrutiner utan någon stress. Så himla skönt :)