Det var då självaste...

2012-07-27 / 19:04:28
Kände mig bra från njurbäckeninflammationen men för säkerhets skull så ville jag göra en ny odling eftersom det fortfarande sved lite när jag kissade. Tänkte att det kunde ju vara lite skavsår från förlossningen med eller bara att urinröret var lite irriterat efter UVI. 
   Var inne i tisdags och gjorde snabbprover, visade på att mitt infektionsvärde var normalt, alltså låg det på under 5, till skillnad från när jag var riktigt sjuk och det låg på 196 (!). 
Jag hade inget blod i urinen eller några bakterier. Men däremot låg ändå urinet på 3+ (låg på 1+ sist och 5+ när jag var som sjukast, det ska helst ligga på 0) så det hade stigit lite vilket tydligen var för att jag har mycket vita blodkroppar i urinet. 
   Eftersom jag fortfarande hade lite besvär fick jag komma att träffa en läkare. Hon avgjorde att vi skulle skicka en ny odling för säkerhets skull, men sa att det behöver inte vara något. Jag vågade inte tro på något utan har bara gått och väntat på svar. 
   Så imorse ringde hon och givetvis fick jag beskedet att det fortfarande växer bakterier där inne :( två olika. Som förra gången. Jag var tvungen att avsluta förra antibiotikakuren för att jag fick en ordentlig allergisk reaktion. Så jag åt bara 11/14 dagar, vilket en sjuksköterska och en läkare trodde skulle vara nog, eftersom allt ändå såg bra ut. Men icke, de vill inte försvinna så jag har nu idag påbörjat en ny antibiotikakur, som ska ätas i 7 dagar. Nu fick jag i alla fall rätt medicin mot rätt bakterier från början denna gång så förhoppningsvis ska det försvinna nu. 
   Det positiva är väl att det inte är så allvarligt som njurbäckeninflammation längre utan en  "vanlig" urinvägsinfektion. Det svider inte alls när jag kissar, men jag har lite ont i urinblåsan, igår började jag kissa som en tok och kände mig kissnödig direkt efter att jag kissat, trots att jag kissade massor för varje besök. Så först trodde jag att jag hade en början till framfall (ni får själva läsa om vad det är om ni är intresserade) men fann inget mer symtom än just det till det. Men så imorse när hon ringde så föll pusselbiten på plats.
   Förhoppningsvis var det pga. det. Även om jag kissat många ggr idag så har jag inte kissat lika många ggr som igår så det känns som min medicin faktiskt redan börjat värka. Nu hoppas vi på det bästa. Denna gång tänker jag bli frisk i alla fall! 

Lägg till en kommentar här!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Till bloggens startsida

Jag är Lovis. 23 år. En EKO-tokig, sy, garn -och inredningsgalen morsa som bloggar om hur det är att vara egen företagare, livet som (ung) mamma till två små busungar, Ian -12 och Joline -15, livet som HUSÄGARE och därmed renoveringsprojekt, mycket inredning och inspiration, hälsa och stenålderskost paleo och allt det där som ett liv oftast handlar om.

Jag älskar att kunna inspirera andra människor och hoppas att ni alla kan få ut något av att läsa just min blogg, att ni ska trivas och kan se till att jag allt som oftast skriver med glimten i ögat.

Välkomna hit, hoppas vi ses många gånger!

Bilder som ligger på bloggen och är på mig eller tagna av mig får ej kopieras eller användas utan min tillåtelse!



bloglovin


RSS 2.0