Dem första sparkarna
2014-11-04 / 10:40:19
Jag är ganska säker på, att jag nu fått känna de första sparkarna från lill*n. Mitt huvud vill hela tiden säga lillan, hon och henne. Jag vet inte om mammakroppen innerst inne vet vad man bär på.
När jag väntade Ian var jag stensäker från början att det var en pojke. Denna gången har jag inte varit lika säker. Men på senare tid har jag kommit på mig själv med att jag råkar säga "hon" väldigt ofta. Den som väntar får se...förhoppningsvis den 18 november!
Har gjort lite olika roliga test för att "testa könet". Det finns ju absolut ingenting som talar för att det stämmer, men det stämmer i alla fall för väldigt många som provat.
De test jag provat är "ringtestet", dem två olika, både över magen och handleden. Över magen säger det flicka och över handleden säger den två barn, först en pojke sedan en flicka - lite häftigt tycker jag!
Enligt den "kinesiska kalendern" ska jag få en flicka och Ian skulle ha varit en pojke...vilket han ju är ;). Enligt pulstestet är det också en flicka. Sedan finns det någon som talar om bikarbonat-testet, men det har inte stämt lika ofta för alla andra, men det kan ju vara roligt att prova ändå!
De test jag provat är "ringtestet", dem två olika, både över magen och handleden. Över magen säger det flicka och över handleden säger den två barn, först en pojke sedan en flicka - lite häftigt tycker jag!
Enligt den "kinesiska kalendern" ska jag få en flicka och Ian skulle ha varit en pojke...vilket han ju är ;). Enligt pulstestet är det också en flicka. Sedan finns det någon som talar om bikarbonat-testet, men det har inte stämt lika ofta för alla andra, men det kan ju vara roligt att prova ändå!
Men nu var det ju sparkarna jag skulle skriva om...inte vad jag tror att det är för kön. Hehe. Jag har just börjat fundera över varför jag inte känt bebisen än, eftersom jag är andragångs-gravid och ganska långt gången, när jag i fredags, när Kim och jag var på bio kände att det liksom fladdrade till i magen flera gånger. Då kände jag att "det där känner jag igen! Det är inte bara lite gaser och tarmar som rör sig!" Sedan kände jag tre små svaga buffar i går morse och även igår på kvällen buffades h*n. Så nu är jag ganska säker på att det är lill*n som bökar runt och det är så mysigt att börja känna det! Äntligen :)
Lägg till en kommentar här!
Trackback
