Åh, jag blir nästan lite skakis. Alla andra unga mammabloggar jag läser har så fruktansvärt lätta förlossningar. Plopp säger det så är barnet ute och det har gått på 5 timmar och utan att de sytt ett enda stygn efteråt. Sen är de hur pigga som helst och går på promenader och städar redan dagen efter liksom. Tänk vilken dröm! Jag börjar bli så himla nervös inför förlossningen, för den närmar sig verkligen med stora kliv! Innan jag hinner blinka kommer vi att vara där. Jag är jätterädd för att spricka, alla skräckhistorier man hört... inte lite grann, det vet jag att många av oss kvinnor gör och det läker ju även ihop utan problem. Men verkligen spricka. Usch, jag ryser av bara tanken. Jag vill verkligen inte det, det förändrar så mycket, både emotionellt och fysiskt. Hua. Hoppas jag har fått en s.k. födarkropp och hoppas min unga kropp hjälper till till en lätt förlossning! Ni måste hålla tummarna för mig. Hela vägen.