Det är så konstigt. Det är så konstigt att man inte kan få nog av någon som man träffar varje dag. Att man inte kan få nog av att pussa samma person varje dag. Att man inte kan få nog av den andras kramar, värme och kärlek. Man skulle kunna ösa hur mycket kärlek som helst över mig och jag skulle inte kunna få nog ändå. Sådan är jag. Har alltid varit, kommer alltid att vara. 
Jag är den som inte tycker om att vara ensam. Jag vill ha människor runt omkring mig. Därför är jag så glad att jag har min lilla familj, varje dag, alla dagar, året om. Att jag fick bli såhär lycklig såhär tidigt i livet. Jag undrar om någon i världen ens kan vara lyckligare än jag.

Jag älskar Kim och Ian mer än ord kan beskriva. Jag önskar att det gick förklara på ett större sätt. Men denna kärlek, går inte att beskriva!