när folk reagerar
2011-12-21 / 16:54:18
Jag känner att jag vill skriva ett litet inlägg om att skaffa barn tidigt i ett förhållande, då det finns en del som alltid reagerar på det, men också de som inte ens har tänkt på det.
Men till er som reagerar:
Jag känner såhär, som i mitt fall. Jag och Kim har känt varandra i 1.5 år, ganska exakt. Vi har varit tillsammans i 11 månader och blev oplanerat gravida, som de flesta redan vet.
Många blir frustrerade över att vi inte "lärt känna varandra", att vi kanske kommer sära på oss om några år och att man själv står kvar med ett barn sedan, eller att man inte har levt färdigt innan man stadgar sig. Vad det nu må vara!!
Till mitt försvar vill jag säga såhär. I mitt fall så vet jag att folk som ser på oss och så som vi själva känner, är att vi trots är unga känner att vi har ett väldigt stabilt förhållande, vi älskar varandra något så otroligt mycket och vi har haft ett starkt drag till varandra ända sedan första gången vi sågs. Jag tror inte att människor i vår ålder runt omkring kanske har upplevt den kärlek ännu som kim och jag faktiskt har gjort. För jag menar, vad är det som säger att jag inte kan hitta min trogna, sanna kärlek för livet som 20-åring, utan måste vara 35 för att ha hittat "den rätta"? Nej. FEL! Vi är inga naiva småbarn.
Vad är det dessutom som säger att VI om några år KANSKE kommer sära på oss? Händer det så händer det, det finns absolut inga som helst garantier för att ett par kommer hålla hela livet ut. Självklart kan man växa ifrån varandra eller tappa glöden till varandra, men det är ju just nu vi faktiskt känner och vill det här och självklart vill vi inte sära på oss om några år om vi får ett barn ihop. Vi skaffar ju inte ett barn för att tänka att vi ska skada det på något sätt?!
Jag är själv ett skiljsmässobarn, det har haft både sina fördelar och nackdelar, jag vet inte om det dock hade varit bättre om mina föräldrar hade fortsatt leva ihop när jag var liten.
Men givetvis vill jag inte att mitt eller mina barn ska få vara med om en sådan fruktansvärd grej. Ni som har dessa åsikter -har ni ens tänkt på detta?!
Det är konstigt att människor ska ha åsikter om unga föräldrar, men jag känner mig så pass stark och säker att jag skulle nog kunna ha svar på alla dess frågor.
Jag tycker att alla ni som häver ur er saker utan att tänka efter, faktiskt ska ta och tänka efter först. Har ni åsikter som sårar någon så behöver man inte alltid berätta dem. Oftast sårar det mer än det värkar hos oss.
Men till er som reagerar:
Jag känner såhär, som i mitt fall. Jag och Kim har känt varandra i 1.5 år, ganska exakt. Vi har varit tillsammans i 11 månader och blev oplanerat gravida, som de flesta redan vet.
Många blir frustrerade över att vi inte "lärt känna varandra", att vi kanske kommer sära på oss om några år och att man själv står kvar med ett barn sedan, eller att man inte har levt färdigt innan man stadgar sig. Vad det nu må vara!!
Till mitt försvar vill jag säga såhär. I mitt fall så vet jag att folk som ser på oss och så som vi själva känner, är att vi trots är unga känner att vi har ett väldigt stabilt förhållande, vi älskar varandra något så otroligt mycket och vi har haft ett starkt drag till varandra ända sedan första gången vi sågs. Jag tror inte att människor i vår ålder runt omkring kanske har upplevt den kärlek ännu som kim och jag faktiskt har gjort. För jag menar, vad är det som säger att jag inte kan hitta min trogna, sanna kärlek för livet som 20-åring, utan måste vara 35 för att ha hittat "den rätta"? Nej. FEL! Vi är inga naiva småbarn.
Vad är det dessutom som säger att VI om några år KANSKE kommer sära på oss? Händer det så händer det, det finns absolut inga som helst garantier för att ett par kommer hålla hela livet ut. Självklart kan man växa ifrån varandra eller tappa glöden till varandra, men det är ju just nu vi faktiskt känner och vill det här och självklart vill vi inte sära på oss om några år om vi får ett barn ihop. Vi skaffar ju inte ett barn för att tänka att vi ska skada det på något sätt?!
Jag tror inte heller att min mamma och pappa hade tänkt sära på sig efter att ha skaffat tre barn heller, men det är ju som sagt något som kan hända. Saker och ting som i så fall kommer då, löser sig alltid.
För er som även tycker att jag är för ung. Hm, ja visst jag kan till vissa delar hålla med. Men, jag har å andra sidan jobbat med mestadels spädbarn från nyfödelse upp till 8 år i FYRA ÅR, och jag vet så innerligt vad det innebär med ett barn. Jag vet hur jobbigt det kan vara, hur trött man är och blir när barnet skriker och man inte vet vad man ska ta sig till, när man känner att man bara vill sätta ungskrutten på golvet och i gå därifrån, när de slåss, bits och sparkas, skriker för att de inte får som de vill, jag har varit med om ALLT som en småbarnsförälder varit med om och jag vet att det stundtals är skitjobbigt att vara "mamma". Men samtidigt så finns det stunder då man får dubbelt så mycket kärlek av ett barn När de fina stunderna kommer fram och de är så underbara, så slår det allt! Tänk att jag då känt såhär för barn som inte ens är mina. Då tror jag med handen på hjärtat att jag faktiskt kommer att klara av mitt eget barn.
Jag är själv ett skiljsmässobarn, det har haft både sina fördelar och nackdelar, jag vet inte om det dock hade varit bättre om mina föräldrar hade fortsatt leva ihop när jag var liten.
Men givetvis vill jag inte att mitt eller mina barn ska få vara med om en sådan fruktansvärd grej. Ni som har dessa åsikter -har ni ens tänkt på detta?!
Det är konstigt att människor ska ha åsikter om unga föräldrar, men jag känner mig så pass stark och säker att jag skulle nog kunna ha svar på alla dess frågor.
Jag tycker att alla ni som häver ur er saker utan att tänka efter, faktiskt ska ta och tänka efter först. Har ni åsikter som sårar någon så behöver man inte alltid berätta dem. Oftast sårar det mer än det värkar hos oss.
Lägg till en kommentar här!
Postat av: Sofia
Jag och min sambo hade vart tillsammans 2 månader när jag fick ett plus på stickan.... Så jag tycker ni känt varandra läääääänge! Man kan aldrig veta om ett förhållande ska hålla eller inte, oavsett hur länge man vart tillsammans!
Postat av: Sanna
Mycket bra skrivet :)
Trackback
