Har nu gjort mig iordning för ännu ett besök hos barnmorskan. Jag hoppas ju innerligt att detta är sista besöket, men vi får väl se! 
Tror mig ha en del förvärkar här sen jag vaknade. Det värker i både ryggen och magen till och från. Ryggen värker även lite mer när jag står upp och det är dels för jag har ont i svanskotan och belastar den knasigt tror jag. 
Det liksom klickar om mig när jag går som att det är två kotor som går i och ur varann hela tiden. Ont och obehagligt är det, säkerligen inte så bra heller. Ska höra vad BM säger. Ska även höra om hon kan skriva ut recept till klåda. Jag har glömt att nämna att jag under två veckors tid haft sådan klåda på magen att jag rivit sönder mig totalt. Det började med små brickar längst ner under naveln som svullnade upp när jag kliade på dem. Sen spred sig dem upp på hela magen så nu är jag helt blodprickig! Mindre roligt. Hoppas hon har något bra jag kan hämta ut! 
Nu är det dags att röra på sig! Tjoooohej!

Har haft lite panik över det här med stoooora mammatrosor. De jag hittat när jag sökt har liksom kostat typ 160:-/st och det känner man ju att man inte riktigt vill lägga ut på några trosor man bara kommer använda ett par veckor.

I början av graviditeten drack jag väldigt mycket juice, eller mer än vanligt i alla fall och kände sug efter det hela tiden! Sen gick det över och så nu, de senaste dagarna...helt sinnes! Jag blir nästan tokig om jag inte får juice. Jag skulle kunna dricka minst 1 liter om dagen. Tur att jag är så nära slutet nu så inte bebis blir juiceskadad själv sen ^^

Har fräschat upp min design lite grann. Vadå?! tänker ni, det ser ju likadant ut som innan. I så fall får ni klicka F5 några gånger alternativt gå in på inställningar och rensa ert cashe-minne på datorn. Det är nyttigt för din dator i vilket fall som helst att rensas ibland ;) så passa på!

Denna morgon har jag verkligen insett hur fort tiden går och hur "korta" dagarna är. Hur ska det bli sen med en bebis om man känner såhär redan nu? När man dessutom går hemma hela dagarna?
På vårt kylskåp har jag skrivit en avbockningslista mån-fre med massa datum så att jag ska ha koll på alla extratabletter jag stoppar i mig just nu och såhär känns det som att tiden går:

- Kims klocka ringer, han flyger upp, säger åt mig ungefär en sisådäår två gånger att gå upp (jag har sagt att han ska dra upp mig eftersom jag vill få en stund på morgonen med honom, trots att jag är väldigt trött vissa morgnar. Men jag har ju hela dagen på mig att sova liksom). 
- Jag går upp, gör oftast frukost åt oss medan Kim klär på sig, sedan sätter vi oss framför tv:n, slår på Vakna med the voice, äter vår frukost, smälter maten, myser en stund för att sedan alltid bli aningens besviken när klockan slagit så pass mycket att Kim måste ta på sig ytterkläder och åka. 
- Vi pussas, säger hej då. Jag brukar ge honom en vink i fönstret också. 
- Jag bockar av listan, vilket det känns som jag gör för ofta ibland (så fort går det mellan dagarna).
- Här ser jag oftast klart på the voice, är jag trött brukar jag gå och lägga mig igen och vaknar runt 12-13-tiden, annars sätter jag mig oftast en stund vid datorn, städar, diskar, bäddar sängen, alternativt gör ärenden jag behöver uträtta. Annars vice versa, lägger mig vid 13-14-tiden och sover oftast till omkring 17-18-tiden. Trots att jag ställer klockan hör inte min kropp det och sover vidare. Jag tillåter mig själv det, eftersom jag antar att den behöver det just nu. Känns bra att kunna vila upp sig så pass mycket.
- Kim kommer hem runt 18, vi gör mat, äter, går ofta en promenad om det är fint väder, kommer hem, kollar om det finns något på tv. Pratar och skrattar, går igenom saker, ger varann eller Kimpan mig massage (bara den lyxen kan jag få nu varje dag typ).  Och här blir jag alltid lika förundrad över hur fort tiden gått, när klockan plötsligt är 21.30 och jag vet att snart ska vi lägga oss igen. Vi brukar lägga oss runt 23. 
- Så vi fixar våra kvällsbestyr, går och lägger oss och somnar sen rätt fort.

Både Kim och jag kände att vi vill vara klara med BB-väskan till i alla fall lillen, så vi inte står och bråkar om vilka de första kläderna ska vara sen när jag står där med värkar och har ont. Men även givetvis för att vara så väl förberedda som möjligt och slippa springa runt och tänka på vad man ska ha med sig när man ska koncentrera sig på hur många minuter det är mellan värkarna och ta det lugnt :) Här är lillens första kläder och bb-väska :) Jag lade precis ner en vit body som vi väntat på också, men jag glömde fota den.

Jag hade först inte tänkt att skriva något förlossningsbrev. Men så igår googlade jag lite på varför man egentligen ska skriva ett och kom fram till att det nog ändå kan vara väldigt bra. 
Jag har hittat en jättebra mall som jag ska skriva ut och där kan man bland annat fylla i detta: 

1. Börja först med att skriva ditt namn och personnummer, samt namn på pappan. Det är många föderskor som kommer samtidigt och det kan hända lätt att ditt brev blandas med andras brev eller andra paper på sjukhuset.

 

2. Vad vill du ha som förberedelse inför förlossningen? Vill du ha lavenemang, vill du duscha eller bada (om det är ont om tid så kanske det inte kan uppfyllas, men finns det tid och möjlighet så kanske det går att ordna).

 

3. Barnmorskan. Accepterar du att det finns studenter eller praktikanter som kommer och tittar ibland och lär sig under din förlosning eller vill du bli lämnad i fred. Kan du acceptera manliga barnmorskor eller vill du absolut inte ha en sådan?

 

4. Vad vill du ha för smärtlindring? En artikel om smärtlindring kommer snart publiceras på "Bli Mamma.se" som ska innehålla för och nackdelar för både dig och bebisen med de olika smärtlindringmetoder som finns. Generellt så måste du välja bland medicinska och naturliga smärtlindringsmetoder. Bland naturliga smärtlindringsmetoder kan du välja bland andning och avslappning, dusch och bad, massage, TENS och akupunktur. Till medicinska metoder räknas lustgas, epidural blockad, spinal bedövning, bäckenbottenbedövning, livmoderbedövning (även kallad för PCB) och petidin eller morfin. Läs gärna genom för och nackdelarna och välj vad du skulle vilja i första hand och vad du kan tänka dig överväga. Glöm inte att skriva ner de allergier eller reaktioner mot bedövning som du känner till att du haft.

 

5. Vilken ställning vill du föda i? Du kan så klart ändra dig om du ser att det känns bekvämare att krysta i enn annan position men det ändå är bra att du har en utgångspunkt för det. Vanliga ställningar som man krystar i är hukande ställning (du kan tom välja att ha din partner bakom dig att luta dig mot, framptböjd ställning, liggande på rygg, knästående lutad över en saccosäck/sängkanten, gåstol, sackosäck och förlossningspall.

 

6. Är du orolig för att spricka? Då kan det vara värt att du skriver att du vill ha tydliga instruktioner från barnmorskan för att undvika det. Hon kan ge dig råd om vilken ställning du bör inta för att minska risken att spricka osv. Hon kan också med tryck eller bedövningsspray mot mellangården (perinealskydd) minska risken för bristningar och minska smärtupplevelsen för dig.

 

7. Vad vill du ha för smärtlindring om du ändå spricker? Kan du tänka dig få spruta i underlivet eller vill du helst ha en bäckenbottenbedövning. Vill du ha självupplösande tråd?

 

8. Vad skall man göra med bebisen när den är redan ute? Vill du ha den direkt på magen? Vill du att din partner ska ta emot den? Vill du att han ska klippa av navelsträngen? Vill du ha en mysig stund alla tre efter att bebisen är född, helt ensamma i lugn och ro?

 

9. Vem skall ta beslut om du inte kan? Det är viktigt för barnmorskan att veta vem att vända sig till i fall det finns val och du är för trött för att fatta beslut. Bäst i de stunderna är att lämna rätten till pappan om han känner till vad du vill och om du känner dig trygg med hans beslut.

 

10. Kommer du på något mer som du känner är viktigt eller du känner dig orolig för? Glöm inte att skriva det. Det är bättre med en sak för mycket än för lite.

 

Glöm inte att avsluta ditt förlossningsbrev med något positivt till personalen, i stilen: Jag hoppas att ni tillsammans med oss vill göra vårt barns födelse till ett positivt minne som vi aldrig kommer glömma

Blanketten kan ni hitta på den här sidan!

För det första fyller min kära vän Frida 20 år idag så henne vill jag verkligen passa på att gratulera och hoppas på att hon får en superfin 20-årsdag och kväll! Önskar att jag kunde vara där och fira henne, vi ses så himla sällan ändå! 

Sen, varför jag benämner detta datum, är för att min kära mormor och mamma trodde för ett par veckor sedan att bebis skulle komma den 28 maj. Såå, vi får väl se vad som händer kära vänner! Jag trodde nog att något var på gång i helgen, men jag hade fel. Jag själv tror att bebis kommer i början av juni. Vad tror ni? GISSA DATUM VETJA ;) Ni är ju ändå en hel del och hänger här inne någon gång om dagen, så come on, nu vill jag veta vad ni tror!

I fredags hade jag och min älskling en väldigt mysig dag! Kim jobbade bara halvdag, eftersom han jobbat över så mycket på sista tiden, dessutom blev vi lovade en lunch av hans chef bara därför...och det tackar man ju inte nej till ;) Så, när han kom hem gick vi ut på en promenad i hettan i jakt på en mysig uteservering. Till slut satte vi oss vid ett ställe som ligger precis nedanför oss, som vi först inte trodde serverade mat, men de gjorde de! 
Så det blev för mig en ceasarsallad och för Kim kycklingspett med pommes. Smakade riktigt bra och kommer verklgien besöka det stället fler gånger i sommar! Hur mysigt ställe som helst precis vid vattnet.

Igår förmiddag var jag och träffade dessa två käringer! Höhöh nä jag skoja, dessa två blivande mammor :) Sabina till vänster och My till höger. Senare mötte även Cecilia upp, men jag fick inte med henne på bild tyvärr!
Vi hade det riktigt trevligt och som vanligt flög timmarna iväg. Vi käkade lunch, skrattade åt den hesa servitören, pratade om vår olika graviditeter, tog en glass och satte oss i parken (enda stället för oss svettande valar där det fanns skugga) skrattade lite till och blev trötta! 
Alltid lika trevligt att spendera förmiddagarna med lite andra tjejor än att sitta själv hemma, tycker ju i alla fall jag. Vi borde bara göra det lite oftare! 
Dock så ska Cecilia få typ vilken dag som helst, hennes BF-datum är imorgon, så vi håller tummarna för henne! Sabina har fått ett planerat kejsarsnitt på onsdag i nästa vecka för att hennes prinsessa vägrar att vända på sig. Skönt tycker hon, avundsjuka blir givetvis vi andra (okej kanske inte på kejsarsnittet, för jag föder gärna vaginalt, men för att hon vet att DÅ ska hon få sitt barn, bara sådär) och jaa, sen är det jag och My som ligger i vecka 36 och 38 och pyser fortfarande! Men förhoppningsvis får vi också våra snart :) 
Sen blir det riktiga mammaträffar med våra kära små bebbar istället! Myyyyysigt! Det ser jag fram emot! 

Sorry, ännu en gång nästan en vecka för sen med att lägga upp magbild. Fattar inte varför jag är så lat med det?! Tog denna bild i söndags kväll. Så i vecka 37, 36+5. Varsågoda:

Igår ringde min kära karl och sa att "du, jag jobbar över en stund idag, så tar jag ut en halvdag på fredag". Okej, visst tänkte jag, det var väl lugnt. När klockan var 19 så ringde jag och frågade hur länge han trodde han skulle jobba över. "Tillräckligt länge för jag vill att du ska komma hit" svarade han då. 
Så det var vad jag gjorde. Varför skulle jag sitta hemma och vänta liksom? Baara tråkigt. Det jobbiga var bara att det blev övertid enda till 23.00 så inte förrän runt 23.30 var vi hemma. Lite sjukt att man ska behöva jobba över så länge, men det har ju aldrig hänt förr, så förhoppningsvis var det en engångsförteelse. 
Vädret igårkväll/natt var i alla fall helt fantastiskt! Såå himla skönt och vi gick hem i en tunn skjorta. Kändes verkligen som en ljummen sommarkväll. Är det sommar nu? Jag frågade Kim det igår också, och vi konstaterade att: ja, det är nog sommar nu, i alla fall försommar. Mellan vår och sommar liksom. Från vår till sommar går det ju så himla fort. Poff säger det bara så är värmen här för att stanna.

Denna dag har varit helt otrolig! Snacka om att det varit som en sommardag. I morse när Kim cyklade till jobbet 8.30 stod mätaren på 22.6°c och det är ju inte sämre nu precis. Vet inte riktigt vad den står på nu för jag har inte tittat men varmt som tusan har det varit. 
Idag mår både min rygg och mitt bäcken lite bättre och jag har känt mig någorlunda rörlig. Så jag gick ner till parken här precis bredvid oss vid lunchtid och satt i solen i 2.5 timme med en bok och läste. 

Eller det kanske i och för sig inte är Gud jag ska be till... eftersom jag inte tror på honom, så det känns ju lite töntigt kanske. Jag börjar om: Kära heliga kropp (och bebis). Nu är den här blivande mamman väldigt, väldigt, väldigt less och trött på att ha ont i sin stackars, stackars kropp. För att hon inte ska bryta ihop totalt, varken fysiskt eller mentalt, kan väl ni börja sammarbeta lite och få mig till ett hallelujah-moment (var det också för religöst uttryckt kanske?) eller ett "plötsligt händer det"-ögonblick och låta vattnet gå eller att jag plötsligt får väldigt starka värkar! 
Inte nog med att allt skulle bli mycket skönare och lättare när du landat utanför min kropp - vi längtar ihjäl oss efter dig också, förstår du, lille parvel. Nu vill vi träffa dig förstår du, så se till att komma ut nu, så blir allas humör och kroppar jättebra :) Tack på förhand, typ. Puss

Vi serverade oss kaffe i skorna ;P

lättnad! Jag känner mig så himla glad! Under graviditeten så har jag fått rätt mycket bristningar, mest på magen men det har även krypit ner lite lite på låren samt bak på ryggen. Har känt mig så himla förtvivlad och uppgiven och verkligen skämts, tänkt att jag aldrig mer kommer kunna visa mig någonstans, aldrig kommer känna mig sexig inför min käraste mer osv. och trots att jag får ut något bra utav att ha förstört min unga fina kropp, så kommer den föralltid vara FÖRSTÖRD. Men, MEN efter mycket letande och efter att ha suttit och läst och läst och läst så tror jag mig ha hittat två metoder, med jäkligt bra recensioner som faktiskt fungerar och får borta dessa hemska bristningar!

Sitter just nu efter dagens besök hos barnmorska och läkare och funderar på min lilla bebbe och graviditet. Tänk att jag redan är i vecka 37!! Tycker tiden har gått så oerhört fort. Tänk att det redan gått hela 8 månader sedan jag fick veta att det grodde en liten snorbuse inuti mig. Det är jäkligt lång tid egentligen, som bara sprungit fram! Helt ofattbart.

Som vanligt är jag uppe tidigt, trots att jag inte behöver. Men jag uppskattar och tycker det är så mysigt att gå upp tillsammans med min bättre hälft och äta frukost på morgonen. Få en stund på morgonen tillsammans är en hur bra start som helst på dagen enligt mig. Det ska jag försöka få in en rutin på även när vår lilla skatt kommit till världen! :) 

Meeen, nu var det inte det jag skulle skriva om! Jag skulle skriva att denna morgon ska jag även till barnmorskan (igen, tycker jag var där för bara några dagar sedan, två veckor går så himla fort). Ska bli spännande att se om vår lille parvel valt att fixera sig nu! Som sagt...det skulle vara himla konstigt om det är så att han inte gjort det pga. allt smärtsamt jag haft de senaste dagarna. Men man vet ju aldrig! Det kan ju vara något annat med. 

Efter det ska jag till läkaren på MVC för att få min sjukskrivning på papper. Känns skönt. Jag har varit hemma och "sjukskriven" en vecka nu, men efter 5 dagar behöver man ju ett sjukintyg för att man sen ska få pengar för dagarna och det ska jag då alltså fixa idag! 

Hur kommer det sig att man ALLTID väljer fel kö i matbutiken?! Det har gått så långt nu att jag tillochmed står och velar, det går inte bara bestämma sig. "Den kön är kortast men då kommer den garanterat att ta längst tid, men väljer jag den långa är det säkert massa gamlingar i den kön i alla all och byter jag kö så kommer det helt plötsligt gå jättefort i den kön som jag stod i". Så står jag och tänker innan jag ställer mig i en kö. Och det är då fan att man alltid hamnar bakom tanterna som ska berätta om varför de inte hann med att gå till banken och därför bara har en massa småmynt med sig idag som de sedan ska stå och räkna i hundra år. Där står jag med mina sammandragningar och det enda jag vill är bara att komma hem igen. Suck! Antar att det är fler än jag som alltid eller oftast stöter på detta problem?

Jag antar att det ni är mest nyfikna på att få se är min mage? Inte sant? Så jag ska inte hålla er på sträckbänken längre. Jag missade dock att fota i vecka 34, när vi var i höganäs :( så det kommer bara två bilder, en ifrån vecka 35 (34+4) och en ifrån vecka 36 (35+5) som vi tog igår! Imorgon går vi ju in i vecka 37 redan och det är max 5 veckor kvar innan vi får se vår lilla prins! Förhoppningsvis kommer han tidigare. Jag hoppas det så innerligt, helst imorgon. Jag orkar nämligen inte vara gravid längre. Jag känner mig stor och klumpig och otymplig.

Slog vi oss ner en dag då vi trodde att det skulle bli fint väder. Men så fort vi i stort sett slagit oss ner kom fetaste regnmolnet och drog över oss! Mindre skoj när de hade varit fint hela dagen.

Firade även vår 1 maj i Höganäs. Det var verkligen hur mysigt som helst! En perfekt dag, med perfekt väder, en perfekt kväll med världens mest perfekta pojke! ♥

Tokbild

Nu har jag nästan börjat få ångest för att jag inte uppdaterat min blogg på så länge! Det har nog aldrig gått så lång tid förr! Jag ber om ursäkt till mig själv, för det är mest mig det straffar när jag missar att blogga om alla saker som händer som jag inte vill glömma! 
Vi har dels haft fullt upp med att ta hand om varandra nu den sista tiden innan vi blir tre här hemma, vi har också varit iväg på kort semester, varit på ikea o köpt de sista möblerna innan lillen kommer så att allt är rent och fint här då :) träffat familj och vänner och massa annat att tänka på, så bloggen har kommit i efterhand när jag varit så trött efter alla händelser.